publicerad: 2015
feber
feber
[fe´ber]
substantiv
~n febrar 1 hög kroppstemperatur2 upphetsning – De flesta sammansättn. med feber- hör till feber 1.
Singular | |
---|---|
en feber | obestämd form |
en febers | obestämd form genitiv |
febern | bestämd form |
feberns | bestämd form genitiv |
Plural | |
febrar | obestämd form |
febrars | obestämd form genitiv |
febrarna | bestämd form |
febrarnas | bestämd form genitiv |