publicerad: 2015
figur
fig·ur
[‑u´r]
substantiv
~en ~er 1 gestalt; göra en slät figur göra ett svagt intryck2 kroppsform: ha en snygg figur3 grafisk bild: se figur 3 på föregående sida – De flesta sammansättn. med figur- hör till figur 1.
Singular | |
---|---|
en figur | obestämd form |
en figurs | obestämd form genitiv |
figuren | bestämd form |
figurens | bestämd form genitiv |
Plural | |
figurer | obestämd form |
figurers | obestämd form genitiv |
figurerna | bestämd form |
figurernas | bestämd form genitiv |