SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
fråga
1fråga substantiv ~n frågor ärende, diskussionspunktbegäran om upp­lysning​ – De flesta sammansättn. med fråge- hör till 1fråga 2.
Singular
en frågaobestämd form
en frågasobestämd form genitiv
fråganbestämd form
frågansbestämd form genitiv
Plural
frågorobestämd form
frågorsobestämd form genitiv
frågornabestämd form
frågornasbestämd form genitiv
2fråga verb ~de ~t
Finita former
frågarpresens aktiv
frågaspresens passiv
frågadepreteritum aktiv
frågadespreteritum passiv
frågaimperativ aktiv
Infinita former
att frågainfinitiv aktiv
att frågasinfinitiv passiv
har/hade frågatsupinum aktiv
har/hade frågatssupinum passiv
Presens particip
frågande
Perfekt particip
en frågad + substantiv
ett frågat + substantiv
den/det/de frågade + substantiv
fråga efter fråga efter el. efterfråga en vara​ – I fråga efter kan efter vara o­betonat.
Infinita formeratt fråga efterinfinitiv aktivPresens participefterfrågandePerfekt participen efterfrågad + substantivett efterfrågat + substantivden/det/de efterfrågade + substantiv
fråga sig för fråga sig för el. förfråga sig om ngt försöka ta reda på ngt
Infinita formeratt fråga sig förinfinitiv aktivPresens participsig förfrågandePerfekt participen sig förfrågad + substantivett sig förfrågat + substantivden/det/de sig förfrågade + substantiv
fråga ut fråga ut el. utfråga ngn
Infinita formeratt fråga utinfinitiv aktivPresens participutfrågandePerfekt participen utfrågad + substantivett utfrågat + substantivden/det/de utfrågade + substantiv