publicerad: 2015
iaktta
i·akt|ta
el. åld. i·akt|taga
verb
‑tog, ‑tagit, ‑tagen ‑taget ‑tagna, pres. ‑tar, imper. ‑ta ibl. ‑tag 1 se på, observera: iaktta ngns rörelser2 följa, lyda: iaktta bestämmelserna; iaktta försiktighet vara försiktig
Finita former | |
---|---|
iakttar (iakttager) | presens aktiv |
iakttas (iakttages) | presens passiv |
iakttog | preteritum aktiv |
iakttogs | preteritum passiv |
iaktta (iakttag) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att iaktta (iakttaga) | infinitiv aktiv |
att iakttas (iakttagas) | infinitiv passiv |
har/hade iakttagit | supinum aktiv |
har/hade iakttagits | supinum passiv |
Presens particip | |
iakttagande | |
Perfekt particip | |
en iakttagen + substantiv | |
ett iakttaget + substantiv | |
den/det/de iakttagna + substantiv | |
den iakttagne + maskulint substantiv |