publicerad: 2015
jämn
jämn
adjektiv
~t ~a 1 utan upphöjningar och nedsänkningar, slät2 mest i sms.; utan större skillnader; lika – Gränsen mellan jämn- och jäm- i sammansättn. är oskarp. Det finns en klar tendens i språkbruket att utnyttja den mer genomskinliga formen jämn-. Enklast är att använda jämn- genomgående utom i följande ord: jämbredd, jämbördig, jämföra, jämförelse, jämlik, jämsides, jämställa, jämställd, jämställdhet, jämvikt och jämväl. De flesta sammansättn. med jämn- hör till jämn 1.
| Positiv | |
|---|---|
| en jämn + substantiv | |
| ett jämnt + substantiv | |
| den/det/de jämna + substantiv | |
| den jämne + maskulint substantiv | |
| Komparativ | |
| en/ett/den/det/de jämnare + substantiv | |
| Superlativ | |
| är jämnast | |
| den/det/de jämnaste + substantiv |


