SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
komma
1komma [kåm`a] substantiv ~t ~n • ett skilje­tecken (,)
Singular
ett kommaobestämd form
ett kommasobestämd form genitiv
kommatbestämd form
kommatsbestämd form genitiv
Plural
kommanobestämd form
kommansobestämd form genitiv
kommanabestämd form
kommanasbestämd form genitiv
2komma [kåm`a] verb kom, kommit, kommen kommet komna, pres. kommer, imper. kom 1 an­lända; ha sitt ur­sprung: ​bussen kommer snart; ​hon kommer från Tysk­land; ​komma att tänka på ngt få ngt i tankarna2 bi­dra: ​han hade inte mycket att komma med3 på­verka: ​o­vädret kom honom att ändra sina planer4 an­ger fram­tid: ​regeringen kommer snart (att) av­gå
Finita former
kommerpresens aktiv
koms (kommes)presens passiv
kompreteritum aktiv
komspreteritum passiv
komimperativ aktiv
Infinita former
att kommainfinitiv aktiv
att kommasinfinitiv passiv
har/hade kommitsupinum aktiv
har/hade kommitssupinum passiv
Presens particip
kommande
Perfekt particip
en kommen + substantiv
ett kommet + substantiv
den/det/de komna + substantiv
den komne + maskulint substantiv
komma an 1 ligga in­om ansvars­området för; vara beroende av; ​det kommer an el. (sällan) an­kommer på dig det beror på dig2 mest i imperativ; ​börja arbeta el. kämpa: ​kom an nu pojkar!
Infinita formeratt komma aninfinitiv aktivPresens participankommandePerfekt participen ankommen + substantivett ankommet + substantivden/det/de ankomna + substantivden ankomne + maskulint substantiv
komma av sig • tappa samman­hanget, bli förvirrad
Infinita formeratt komma av siginfinitiv aktiv
komma bort 1 försvinna2 resa bort och koppla av: ​komma bort från vardags­bekymren
Infinita formeratt komma bortinfinitiv aktivPresens participbortkommandePerfekt participen bortkommen + substantivett bortkommet + substantivden/det/de bortkomna + substantivden bortkomne + maskulint substantiv
komma emellan • o­väntat hända
Infinita formeratt komma emellaninfinitiv aktivPresens participemellankommandePerfekt participen emellankommen + substantivett emellankommet + substantivden/det/de emellankomna + substantivden emellankomne + maskulint substantiv
komma fram 1 äv. fram­föras: ​flera nya idéer har kommit fram el. fram­kommit2 komma fram till ngt räkna ut ngt genom att dra slut­satser
Infinita formeratt komma framinfinitiv aktivPresens participframkommandePerfekt participen framkommen + substantivett framkommet + substantivden/det/de framkomna + substantivden framkomne + maskulint substantiv
komma ifråga • kunna bli aktuell: ​komma i­fråga el. (sällan) ifrågakomma
Infinita formeratt komma ifrågainfinitiv aktivPresens participifrågakommandePerfekt participen ifrågakommen + substantivett ifrågakommet + substantivden/det/de ifrågakomna + substantivden ifrågakomne + maskulint substantiv
komma ifrån 1 komma i­från vardags­bekymren2 man kommer inte i­från att ... man måste med­ge att ...
Infinita formeratt komma ifråninfinitiv aktivPresens participifrånkommandePerfekt participen ifrånkommen + substantivett ifrånkommet + substantivden/det/de ifrånkomna + substantivden ifrånkomne + maskulint substantiv
komma ihåg • minnas: ​komma i­håg el. (sällan) ihågkomma ngn​ – Formen ihågkomma an­vänds mest i betydelsen "(minnas och) hylla".
Infinita formeratt komma ihåginfinitiv aktivPresens participihågkommandePerfekt participen ihågkommen + substantivett ihågkommet + substantivden/det/de ihågkomna + substantivden ihågkomne + maskulint substantiv
komma in 1 an­lända: ​tåget kommer snart in2 bli an­tagen: ​hon kom in på läkar­programmet3 börja beröra: ​talaren kom in på miljö­problemen4 komma in el. vanl. inkomma med en skrivelse
Infinita formeratt komma ininfinitiv aktivPresens participinkommandePerfekt participen inkommen + substantivett inkommet + substantivden/det/de inkomna + substantivden inkomne + maskulint substantiv
komma på 1 ertappa2 erinra sig3 plötsligt in­träffa
Infinita formeratt komma påinfinitiv aktivPresens particippåkommandePerfekt participen påkommen + substantivett påkommet + substantivden/det/de påkomna + substantivden påkomne + maskulint substantiv
komma sig 1 till­friskna2 det kommer sig av att ... det beror på att ...
Ordform(er)komma sig
komma sig för • ta sig samman, fatta mod
Infinita formeratt komma sig förinfinitiv aktiv
komma till 1 ut­göra tillägg: ​kostnaden för frakt kommer till el. till­kommer2 upp­stå, skapas: ​boken kom till el. till­kom 2015
Infinita formeratt komma tillinfinitiv aktivPresens participtillkommandePerfekt participen tillkommen + substantivett tillkommet + substantivden/det/de tillkomna + substantivden tillkomne + maskulint substantiv
komma ut 1 publiceras; spridas och bli bekant: ​boken kommer ut el. ut­kommer om en månad; ​historien får inte komma ut2 komma ut (som homosexuell) öppet berätta om sin homosexuella läggning3 bli resultatet av ngt: ​vi får se vad som kommer ut av projektet4 betala: ​han kunde inte komma ut med hela summan på en gång
Infinita formeratt komma utinfinitiv aktivPresens participutkommandePerfekt participen utkommen + substantivett utkommet + substantivden/det/de utkomna + substantivden utkomne + maskulint substantiv
komma vid • an­gå: ​den saken kommer dem inte vid el. vid­kommer dem inte
Infinita formeratt komma vidinfinitiv aktivPresens participvidkommandePerfekt participen vidkommen + substantivett vidkommet + substantivden/det/de vidkomna + substantivden vidkomne + maskulint substantiv
komma åt 1 få till­gång till: ​komma åt el. (sällan) åtkomma ngt2 få till­fälle till ibl. att skada ngn: ​polisen kunde inte komma åt maffia­ledaren
Infinita formeratt komma åtinfinitiv aktivPresens participåtkommandePerfekt participen åtkommen + substantivett åtkommet + substantivden/det/de åtkomna + substantivden åtkomne + maskulint substantiv
komma åter • jag vill komma åter el. vanl. återkomma till den tidigare diskussionen
Infinita formeratt komma återinfinitiv aktivPresens participåterkommandePerfekt participen återkommen + substantivett återkommet + substantivden/det/de återkomna + substantivden återkomne + maskulint substantiv
komma över 1 få tag på, skaffa2 bli fri från tanken på: ​hon kunde inte komma över förlusten
Infinita formeratt komma överinfinitiv aktivPresens participöverkommandePerfekt participen överkommen + substantivett överkommet + substantivden/det/de överkomna + substantivden överkomne + maskulint substantiv
komma överens 1 bestämma i sam­råd: ​komma över­ens el. överenskomma om ngt2 hålla sams: ​barnen kommer bra över­ens
Infinita formeratt komma överensinfinitiv aktivPresens participöverenskommandePerfekt participen överenskommen + substantivett överenskommet + substantivden/det/de överenskomna + substantivden överenskomne + maskulint substantiv