nummer[num´er]substantivnumret; pl. ~, best. pl. numren 1 tal som anger plats i ordningsföljd; telefonnummer; utgåva av tidning el. tidskrift: du har nummer 38 i telefonkön; göra (ett) stort nummer avgöra stor affär av2 sång, sketch e.d. i revy; äv. bildl. – Nästan alla sammansättn. med nummer- hör till nummer 1.
