SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

orden

orden [å´rden] substantiv; best. ~; pl. ordnar 1 hemlig samman­slutning ofta med egenartade ceremonier2 utmärkelse­tecken el. värdighet som förlänats av en statlig orden​ – De flesta sammansättn. med ordens- hör till orden 1.

Singular
en orden	obestämd form
en ordens	obestämd form genitiv
orden	bestämd form
ordens	bestämd form genitiv
Plural
ordnar	obestämd form
ordnars	obestämd form genitiv
ordnarna	bestämd form
ordnarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  ordboksredaktion subst.
  ordboksredaktör subst.
  ordbyte subst.
  ordböjning subst.
  ordduell subst.
  orden subst.
  ordensband subst.
  ordensbroder subst.
  ordensdekoration subst.
  ordenshemlighet subst.
  ordenshus subst.

  Till   alla ordböcker