publicerad: 2015
riva
1riva
substantiv
~n rivor 1 en växt, paddfot2 ⟨prov.⟩ räfsa, kratta3 ⟨finl.⟩ pappkartong t.ex. för bär och memma; förr ask av näver
Singular | |
---|---|
en riva | obestämd form |
en rivas | obestämd form genitiv |
rivan | bestämd form |
rivans | bestämd form genitiv |
Plural | |
rivor | obestämd form |
rivors | obestämd form genitiv |
rivorna | bestämd form |
rivornas | bestämd form genitiv |
2riva
verb
rev, rivit, riven rivet rivna, pres. river 1 klösa; döda; rafsa: vargen har rivit en ren2 bränna, svida: supen river i halsen3 riva pepparrot4 bryta ner, rasera: riva ett hus
Finita former | |
---|---|
river | presens aktiv |
rivs (rives) | presens passiv |
rev | preteritum aktiv |
revs | preteritum passiv |
riv | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att riva | infinitiv aktiv |
att rivas | infinitiv passiv |
har/hade rivit | supinum aktiv |
har/hade rivits | supinum passiv |
Presens particip | |
rivande | |
Perfekt particip | |
en riven + substantiv | |
ett rivet + substantiv | |
den/det/de rivna + substantiv |
riva av
• ⟨vard.⟩ äv. utföra snabbt och slarvigt: riva av en lektion
riva upp
• särsk. annullera: riva upp ett beslutInfinita former att riva upp infinitiv aktiv Presens particip upprivande Perfekt particip en uppriven + substantiv ett upprivet + substantiv den/det/de upprivna + substantiv