SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

sinne

sinne substantiv ~t ~n 1 syn, hörsel, känsel, smak el. lukt­sinne: ​de fem sinnena2 själstillstånd3 god känsla för ngt, talang: ​ha sinne för poesi​ – I sammansättn. sinne-, sinnes-; de flesta så­dana sammansättn. hör till sinne 2.

Singular
ett sinne	obestämd form
ett sinnes	obestämd form genitiv
sinnet	bestämd form
sinnets	bestämd form genitiv
Plural
sinnen	obestämd form
sinnens	obestämd form genitiv
sinnena	bestämd form
sinnenas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  sinko subst.
  sinlägga verb
  sinläggning subst.
  sinn subst.
  sinnad adj.
  sinne subst.
  sinnebild subst.
  sinnebildskonst subst.
  sinnelag subst.
  sinnesanalogi subst.
  sinnesart subst.

  Till   alla ordböcker