publicerad: 2015
spänna
spänna
verb
spände, spänt, spänd n. spänt, pres. spänner 1 sträcka med stor kraft: spänna en båge2 vara spänd3 fästa med spännen e.d.: spänna hästarna för vagnen4 täcka: berättelsen spänner över 100 år – De flesta sammansättn. med spänn- hör till spänna 1.
Finita former | |
---|---|
spänner | presens aktiv |
spänns (spännes) | presens passiv |
spände | preteritum aktiv |
spändes | preteritum passiv |
spänn | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att spänna | infinitiv aktiv |
att spännas | infinitiv passiv |
har/hade spänt | supinum aktiv |
har/hade spänts | supinum passiv |
Presens particip | |
spännande | |
Perfekt particip | |
en spänd + substantiv | |
ett spänt + substantiv | |
den/det/de spända + substantiv | |
den spände + maskulint substantiv |
spänna av
1 lösgöra ngt fastspänt2 koppla av
spänna sig
1 spänna musklerna2 vara nervös och uppträda onaturligtOrdform(er) spänna sig