publicerad: 2015
sätt
sätt
substantiv
~et; pl. ~ 1 förfarande, metod; skick, uppträdande2 omgång, uppsättning; rad sammankopplade järnvägsvagnar – Alla sammansättn. med sätts- hör till sätt 1.
Singular | |
---|---|
ett sätt | obestämd form |
ett sätts | obestämd form genitiv |
sättet | bestämd form |
sättets | bestämd form genitiv |
Plural | |
sätt | obestämd form |
sätts | obestämd form genitiv |
sätten | bestämd form |
sättens | bestämd form genitiv |