publicerad: 2015
konst
konst
[kån´st]
substantiv
~en ~er 1 bildkonst ofta utvidgat till litteratur, musik, dans o.d.2 ngt som kräver skicklighet: att förhandla är en svår konst; det är ingen konst det är mycket lätt3 i sms.; artificiell, konstgjord4 nästan enbart i pl.; ha konster för sig krångla, bråka – De flesta sammansättn. med konst- hör till konst 1.
Singular | |
---|---|
en konst | obestämd form |
en konsts | obestämd form genitiv |
konsten | bestämd form |
konstens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konster | obestämd form |
konsters | obestämd form genitiv |
konsterna | bestämd form |
konsternas | bestämd form genitiv |