publicerad: 2015
lösa
lösa
verb
löste löst 1 komma fram till svaret på: lösa en uppgift2 lösande medel3 betala lösen för, lösa ut – I sammansättn. lös-, ngn gång löse-.
| Finita former | |
|---|---|
| löser | presens aktiv |
| löses | presens passiv |
| löste | preteritum aktiv |
| löstes | preteritum passiv |
| lös | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att lösa | infinitiv aktiv |
| att lösas | infinitiv passiv |
| har/hade löst | supinum aktiv |
| har/hade lösts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| lösande | |
| Perfekt particip | |
| en löst + substantiv | |
| ett löst + substantiv | |
| den/det/de lösta + substantiv | |
lösa av
• ersätta; efterträda: lösa av el. avlösa ngn vid ratten
lösa in
• lösa in el. inlösa gamla mynt
lösa sig
1 ingå i lösning: koksalt löser sig lätt i vatten2 ⟨vard.⟩ ordna sigOrdform(er) lösa sig
lösa upp
1 lösa upp en knut2 få att tillsynes försvinna i vätska; äv. bildl.: lösa upp el. upplösa socker i vatten; den gamla moralen håller på att lösas upp el. upplösasInfinita former att lösa upp infinitiv aktiv Presens particip upplösande Perfekt particip en upplöst + substantiv ett upplöst + substantiv den/det/de upplösta + substantiv


