publicerad: 2015
makt
makt
substantiv
~en ~er 1 position och möjlighet att bestämma; bestämmande organ: landets president har inte mycket makt2 mäktigt land – Nästan alla sammansättn. med makt- hör till makt 1.
Singular | |
---|---|
en makt | obestämd form |
en makts | obestämd form genitiv |
makten | bestämd form |
maktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
makter | obestämd form |
makters | obestämd form genitiv |
makterna | bestämd form |
makternas | bestämd form genitiv |