publicerad: 2015
stjärna
stjärna
substantiv
~n stjärnor 1 bild av lysande himlakropp: en ljusstark stjärna; hotellet är värt fyra stjärnor2 framstående artist; i sammansättn. äv. förstklassig, mycket berömd – De flesta sammansättn. med stjärn- hör till stjärna 1.
Singular | |
---|---|
en stjärna | obestämd form |
en stjärnas | obestämd form genitiv |
stjärnan | bestämd form |
stjärnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
stjärnor | obestämd form |
stjärnors | obestämd form genitiv |
stjärnorna | bestämd form |
stjärnornas | bestämd form genitiv |