SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
strunt
1strunt substantiv ~en ~ar o­betydlig personårs­skott av tall el. gran
Singular
en struntobestämd form
en struntsobestämd form genitiv
struntenbestämd form
struntensbestämd form genitiv
Plural
struntarobestämd form
struntarsobestämd form genitiv
struntarnabestämd form
struntarnasbestämd form genitiv
2strunt substantiv ~et skräp; små­saker; nonsens: ​prata strunti sms.; ​o­betydlig​ – Nästan alla sammansättn. med strunt- hör till 2strunt 2.
Singular
ett struntobestämd form
ett struntsobestämd form genitiv
struntetbestämd form
struntetsbestämd form genitiv