publicerad: 2015
utjämning
ut|jämn·ing
substantiv
~en ~ar 1 till utjämna 12 till utjämna 23 till utjämna 3 – Alla sammansättn. med utjämnings- hör till utjämning 2.
Singular | |
---|---|
en utjämning | obestämd form |
en utjämnings | obestämd form genitiv |
utjämningen | bestämd form |
utjämningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utjämningar | obestämd form |
utjämningars | obestämd form genitiv |
utjämningarna | bestämd form |
utjämningarnas | bestämd form genitiv |