SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ömhet
öm·­het substantiv ~en ~er till öm 1knappast pl.; ​till öm 2​ – Alla sammansättn. med ömhets- hör till ömhet 2.
Singular
en ömhetobestämd form
en ömhetsobestämd form genitiv
ömhetenbestämd form
ömhetensbestämd form genitiv
Plural
ömheterobestämd form
ömhetersobestämd form genitiv
ömheternabestämd form
ömheternasbestämd form genitiv