publicerad: 2015
behag
be·hag
substantiv
~et; pl. ~ 1 godtycklig uppfattning om vad som är lämpligt: luckan kan öppnas och stängas efter behag2 känsla av välbefinnande3 tilltalande egenskaper, charm4 ⟨åld.⟩ kvinnobröst
Singular | |
---|---|
ett behag | obestämd form |
ett behags | obestämd form genitiv |
behaget | bestämd form |
behagets | bestämd form genitiv |
Plural | |
behag | obestämd form |
behags | obestämd form genitiv |
behagen | bestämd form |
behagens | bestämd form genitiv |