SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bryta
bryta verb bröt, brutit, bruten brutet brutna, pres. bryter 1 knäcka; kämpa ner; röja: ​bryta ny mark2 ändra riktning på: ​linsen bryter ljus­strålarna3 ut­vinna från gruva4 svika; över­träda: ​bryta ett löfte; ​bryta mot lagen begå brott5 tala nytt språk med vissa främmande in­slag
Finita former
bryterpresens aktiv
bryts (brytes)presens passiv
brötpreteritum aktiv
brötspreteritum passiv
brytimperativ aktiv
Infinita former
att brytainfinitiv aktiv
att brytasinfinitiv passiv
har/hade brutitsupinum aktiv
har/hade brutitssupinum passiv
Presens particip
brytande
Perfekt particip
en bruten + substantiv
ett brutet + substantiv
den/det/de brutna + substantiv
bryta av • bryta av en gren
Infinita formeratt bryta avinfinitiv aktivPresens participavbrytandePerfekt participen avbruten + substantivett avbrutet + substantivden/det/de avbrutna + substantiv
bryta igenom • bryta i­genom el. genombryta ngt
Infinita formeratt bryta igenominfinitiv aktivPresens participigenombrytandePerfekt participen igenombruten + substantivett igenombrutet + substantivden/det/de igenombrutna + substantiv
bryta ihop • bli psykiskt starkt försvagad; miss­lyckas definitivt
Infinita formeratt bryta ihopinfinitiv aktivPresens participihopbrytandePerfekt participen ihopbruten + substantivett ihopbrutet + substantivden/det/de ihopbrutna + substantiv
bryta ner • upp­lösa; få att bryta samman: ​födan bryts ner genom mat­smältningen; ​sorgen bröt ner honom
Infinita formeratt bryta nerinfinitiv aktivPresens participnerbrytandePerfekt participen nerbruten + substantivett nerbrutet + substantivden/det/de nerbrutna + substantiv
bryta om • ordna satt text till sidor: ​bryta om el. ombryta en text
Infinita formeratt bryta ominfinitiv aktivPresens participombrytandePerfekt participen ombruten + substantivett ombrutet + substantivden/det/de ombrutna + substantiv
bryta samman • bryta i­hop: ​han bröt samman av sorgen; ​förhandlingarna bröt samman
Infinita formeratt bryta sammaninfinitiv aktivPresens participsammanbrytandePerfekt participen sammanbruten + substantivett sammanbrutet + substantivden/det/de sammanbrutna + substantiv
bryta sig • inte passa i­hop; konfronteras: ​å­sikterna bröt sig mot var­andra
Ordform(er)bryta sig
bryta sig in • göra in­trång
Infinita formeratt bryta sig ininfinitiv aktiv
bryta upp 1 öppna med våld: ​bryta upp ett lås2 lämna t.ex. en fest
Infinita formeratt bryta uppinfinitiv aktivPresens participuppbrytandePerfekt participen uppbruten + substantivett uppbrutet + substantivden/det/de uppbrutna + substantiv
bryta ut 1 om ngt våldsamt: starta: ​första världs­kriget bröt ut el. ut­bröt 19142 ut­skilja, av­skilja; spec. om en mat. operation
Infinita formeratt bryta utinfinitiv aktivPresens participutbrytandePerfekt participen utbruten + substantivett utbrutet + substantivden/det/de utbrutna + substantiv