publicerad: 2015
förvaltare
för·valt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. förvaltarna 1 till förvalta2 specialistofficer av näst högsta graden
Singular | |
---|---|
en förvaltare | obestämd form |
en förvaltares | obestämd form genitiv |
förvaltaren | bestämd form |
förvaltarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förvaltare | obestämd form |
förvaltares | obestämd form genitiv |
förvaltarna | bestämd form |
förvaltarnas | bestämd form genitiv |