publicerad: 2015
väder
väder
[vä´der]
substantiv
vädret; pl. ~, best. pl. vädren 1 tillstånd i fråga om vind, temperatur etc.: vackert väder; mulet väder2 omgivande luft: ballongen gick till väders; prata i vädret prata strunt; släppa väder fjärta – Nästan alla sammansättn. med väder- hör till väder 1.
Singular | |
---|---|
ett väder | obestämd form |
ett väders | obestämd form genitiv |
vädret | bestämd form |
vädrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
väder | obestämd form |
väders | obestämd form genitiv |
vädren | bestämd form |
vädrens | bestämd form genitiv |