ÖDEM öde4m, n.; best. -et; pl. = (Lundberg HusdjSj. 90(1868) osv.) ((†) -er TLäk. 1833, s. 432,SAOL(1923)). Anm. Ordet förekommer i ä. tid äv. i den (latiniserade) gr. formen oedema (äv. återgivet ae-, äv. med gr. böjning). Kolde swulmar eller bölder, Ædemata. BOlavi 188 a(1578). Ekbohrn 947(1936).
Ordformer
(edem 1872–1928. ödem (oe-, œ-) 1833 osv.)
Etymologi
[av t. ödem; jfr eng. edema, oedema, fr. œdème; ytterst av gr. oἴδημα, till οἰδέω, sväller, till den rot som äv. föreligger i ETTER, sbst. — Jfr MYXÖDEM, ÖDEMATÖS]
(i fackspr.) i kroppsvävnad: sjuklig ansamling av vätska (som yttrar sig i svullnad); jfr KALL-SVULST, VATTEN-ANSAMLING, VATTEN-SVULLNAD, VATTEN-UTGJUTNING. TLäk. 1833, s. 432. Lättast uppkommer ett oedem i den lösa bindväfven mellan kärl, i muskler, under slemhinnor, men i synnerhet under huden, i underhudscellväfven, särdeles under ögonlocken. NF 12: 119(1888). Kan icke hjärtat genom sitt kraftigare arbete längre motväga klaffelet, så medför blodstockningen vattensvullnad (ödem), först i fötterna och underbenen, därefter äfven i buken och armarna. Wretlind Läk. 6: 108(1898). Alla gravida med blodtrycksförhöjning, äggvita i urinen eller ödem bör läggas in på sjukhus. VLäkarb. 270(1982). — jfr HJÄRN-, HUD-, JUVER-, LUNG-, MJÄLTBRANDS-, STAS-ÖDEM.
Ssgr: ÖDEM-BACILL. (†) om bacill som förr antogs orsaka ödem. (Det döda) djurets i gödselstaden nedgräfda inelfvor ha .. uppgräfts och .. mikroskopiskt undersökts. Preparaten befunnos hvimla af mjeltbrandsbaciller, i trefligt sällskap med förruttnelse- och ödembaciller. SDS 29/11 1889, s. 2.Wernstedt 230(1935). —
-BILDNING. (i fackspr.) jfr bildning 4. 2NF 18: 743(1912). Slutligen må erinras om den tendens till ödembildning som många kvinnor förete före regleringen. SvLäkT 1945, s. 510.—
-SJUKDOM~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) sjukdom som yttrar sig i l. kännetecknas av ödembildning. SvD(A) 30/1 1917, s. 11. Den s. k. ödemsjukdomen, ett slags vattusot, som yppar sig i svullnader under huden. SvD(A) 1918, nr 141 B, s. 3.
