SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BREDO l. BREDE, adv. o. prep.
Ordformer
(bredo Barckhusen Cotossichin 62, 157 (1669), Swedberg Cat. 98 (1709). brede Rudbeckius. bredde Bröl.-besv.)
Etymologi
[identiskt med förleden i BREDEHOS, BREDJÄMTE (brede-), BREDEMED, BREDVID (brede-, bredde-, bredo-)]
(†)
I. adv.
1) i bredd (se BREDD 2). Med wälsignelse stå fyra diecnar bredde på gålfwet. Bröl.-besv. 180 (c. 1670).
2) i uttr. här l. där bredo.
a) i uttr. här l. där bredo, här l. där bredvid (se BREDVID II 3). (Den engelska beskickningen mottogs på samma sätt som den polska) hwarom strax här bredo förmählas skall. Barckhusen Cotossichin 62 (1669). Ther bredo war en liten stad Ai wid namn. Swedberg Cat. 98 (1709).
b) i uttr. där bredo, därjämte, dessutom; jfr BREDVID II 3 a β. (De) blifwa .. satte till .. tienster .. dhem dhe eij wäl förestå kunna och gifs dem der bredo een instruction den dem mycket dunkelt är till at förstå. Barckhusen Cotossichin 157 (1669).
II. prep.: bredvid. Thet Barnet som weet, huru thet i sitt Hierta förhålla skal moot sin Fadher och Modher, han .. sätter them wäl brede, ja öfwer sigh. Rudbeckius Luther Cat. 64 (1667).
Spoiler title
Spoiler content