SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUMPA, v. -ade.
Etymologi
[möjl. till RUMPA, sbst. — Jfr RUMPLA, v.3]
(†) i förb. rumpa om, kovända (med fartyg). Hauswolff Nav. 149 (1756). FSjöbohm BVägen 26 (1793). Björkman (1889). Anm. Det är ovisst huruvida (det numera obrukliga uttr.) rump om i följ. språkprov representerar en imperativisk bildning till rumpa om l. utgör ett därtill bildat adv., med bet.: gm kovändning. Görer klart at wända för de Wind om, eller Rump om. Rosenfeldt Tourville 27 (1698).
Spoiler title
Spoiler content