SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STORT, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[sannol. av mlt. motsvarighet till nl. stort, det som störtar, tunn järnskiva, bleck; till storten, störta (se STÖRTA); till grund för beteckningen ligger att skivorna i valsverket där de tillverkas, stjälpas (”störtas”) ovanpå varandra]
(†) tunn järnskiva, bleck. Denna slag-präss har en kuggstång som windas up, med ett litet wattn-jul, så at för hwar julets omgång, lyftes pressen en tand i sänder .. och sedan .. lägges därunder hwad som skall prässas .. Dock är detta derwid at märka, at .. 4:o bör hela storten wara glödgad til nästan wit warm, men ej därutöfwer. König Mec. 162 (i handl. fr. c. 1710).
Spoiler title
Spoiler content