publicerad: 2008
TROSK, sbst.2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(äv. -å-)
Etymologi
[sv. dial. trosk, torsk, tosk; jfr nor. dial. trausk, trøysk, groda, padda; sannol. ombildning av FROSK, sbst.2, möjl. med anslutning till TORSK, sbst.2]
(†) padda; äv.: groda. Grodor, Troskar, Ormillor eller Ormjäller. Broman Glys. 3: 267 (c. 1730). (Sv.) Trosk, (t.) der Laub-Frosch. Lind (1738). Uttern äter allehanda slags fiskar, troskar, etc. Nordholm Djurf. 38 (1749). Orrelius Djurkänn. 236 (1776). — jfr KÄLL-TROSK.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content