publicerad: 2017
VIDSKEPELSE vi3d~ʃe2pelse (vidske’pelse Weste (1807)), r. l. m. l. f. (Schroderus Os. 1: 793 (1635) osv.) ((†) n. OPetri 1: 397 (1528), ÅngermDomb. 16/8 1632, fol. 43); best. -en; pl. -er (SynodA 2: 48 (1586) osv.) ((†) = OPetri 1: 397 (1528), Rääf Ydre 3: 156 (1608)).
Ordformer
(vi- (w-, -ij-) 1526–1725. vid- (w-, -ij-, -dh-) 1599 osv. vie- (w-) 1561. wed- (-dh-) 1632–1685. weder- 1619. wer- 1603. wit- 1659. wy- (-ÿ-) 1586–1596. wyd- (-ÿ-) 1596–1696. -skepelse (-sch-, -elsse) 1528 osv. -skepilse 1530–c. 1609. -skeppelse (-sch-, -skj-) 1561–1837. -skiepelse 1690–1760. -skieppelse 1696–1723. -skipelse 1586–1741. -skipilse (-sch-) 1526. -skippelse (-elsse) 1586–1587. -skippilse (-illsse) 1528–1603. -skäpelse 1596–1680)
Etymologi
[fsv. vidhskipilse; till fsv. vidhskipil, viþskiple, trolldom; sannol. till en fsv. motsvarighet till fvn. skipast við, låta sig påverkas av (ngn l. ngt), till skipa (se SKIPA, v.2) o. viþ (se VID, prep. osv.); jfr sv. dial. skepa sej, bära sig konstigt åt. — Jfr VIDSKEPLIG]
1) (numera mindre br.) om den förmenta förmågan l. verksamheten att med magiska medel ingripa i naturens gång l. påverka människa l. djur, trolldom; äv. om symbolisk handling l. sedvänja l. ceremoni o. d. med förment magisk innebörd l. verkan, trolldomskonst; särsk. dels i mer l. mindre tautologisk förb. med ord som signeri l. trolldom o. d., dels i förb. med verb som bedriva l. bruka l. idka, förr äv. umgås med. Men eller quinnor som signelse eller annor wijskepelse kunna. OPetri 1: 397 (1528). Them bör Evangelij tienare .. til .. Natward icke tilstädie, såsom .. allom them som omgå medh truldom och wijskepelse. Carl IX Bew. K 3 a (1604). Han hade bedrifuit witskepelse i itt noteuarp. ConsEcclAboP 327 (1659). (De) idka grofva vidskieppelser, signerier och dylika fördömeliga konster. 2RA 1: 293 (1723). At när han satt at meta fisk uti siön .. kom thet honom i sinnet at han ther wid skulle bruka en stygg widskepelse .. hwarföre fick han otrolig myckenhet af hwarjehanda fiskar. Broman Glys. 1: 454 (1734). De förste Presterna sägas .. med all flit hafva sökt utrota .. (runorna) såsom, enligt deras tro, endast tjenliga till trolldom och vidskepelse. Broocman SvSpr. 78 (1810). (Kungen gav) prästerskapet i orten befallning att förmana folket akta sig att bruka sådan vidskepelse som där tidigare ägt rum. SkånHembFÅb. 1955, s. 40.
2) om tro (se TRO, sbst.1 3) på övernaturliga krafter l. orsakssammanhang som enl. rådande (l. ngns personliga) uppfattning inte överensstämmer med vedertagen kunskap l. vetenskap l. religion; äv. konkretare, om föreställning l. sägen o. d. präglad av l. vittnande om sådan tro; skrock (se SKROCK, sbst.1 2), vidskeplighet; ibland äv.: vanföreställning, missuppfattning; särsk. nedsättande l. klandrande; jfr AVGUDERI, FOLKTRO, VANTRO 2, ÖVERTRO. The hadhe någhor spörszmåål medh honom om theres wijschipilse. Apg. 25: 19 (NT 1526). Dher wijdskepelse inkommer, dher är ingen roligheet i hiärtat. Grubb 843 (1665). De flästas Christendom war ljum, fast Kyrkans bekännelse blef renad ifrån de Påfwiska widskeppelser. Nohrborg 878 (c. 1765). Han kände nogsamt, at Fanatismen och Vidskepelsen .. äro hvarje Snilles naturliga fiender. Kellgren (SVS) 5: 16 (1785). Om denna skalmask .. finnes ännu qwar en widskepelse .. att den, som å wäg finner Thorbagge liggande .. stjelpt på rygg .. samt då wänder honom rätt, försonar sju synder. Afzelius Sag. 1: 12 (1839). En allsidig och intensiv kamp mot den trots alla tidigare motåtgärder mycket utbredda ”religiösa vidskepelsen” i Sovjetstaten förebådades på fredagen av Kremls chefideolog Leonid Ijlidjov. DN(A) 25/1 1964, s. 4. Det vore den grövsta vidskepelse att tro att vi människor är unika. Zetterholm Oannes 275 (1980).
Spoiler title
Spoiler content