publicerad: 1939
LAXERA lakse4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr ngn gg ss. första led i ssg äv. laxir-)
Etymologi
[jfr t. laxieren; av lat. laxare, lösa m. m., avledn. av laxus, lös (se LAX, adj.). — Jfr LASCHERA, LAXAMENT, LAXATIV]
1) i sht med. göra (ngns) tarminnehåll löst (medelst laxermedel) så att avföring åstadkommes, åstadkomma avföring; om laxermedel äv.: värka lösande l. avförande; med beteckning för levande varelse ss. obj. äv.: åstadkomma avföring hos (ngn); förr äv. med buk l. dyl. ss. obj.: ”rensa”; med personsubj. äv.: intaga laxermedel. Peparrot .. laxerar Buken. IErici Colerus 1: 152 (c. 1645). Ibland kan fuller hända, at Kina-Barken laxerar. Lindestolpe Fross. 49 (1717). (Islandslav) laxerade mig ganska lindrigt. VetAH 1744, s. 172. I Städerne brukas .. at Laxera barnen med Mandelolja. PH 6: 3863 (1755). Florman Hushållsdj. 112 (1834). Ni bör er hålla hemma och laxera. VLitt. 3: 826 (1902). Vid sjukdomens början bör man laxera med ricinolja. Petrén EpidSj. 40 (1926).
2) (†) vara eftergiven (i fråga om ngt), släppa efter fordringarna på (ngt), minska.
Ssgr (till 1; i sht med. o. farm.): A: LAXER-DRYCK. Hiärne Suurbr. 35 (1679). Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-LIN. (numera föga br.) bot. växten Linum catharticum Lin., vildlin (som förr användes ss. laxermedel). SvBot. nr 250 (1806). Thedenius Skolbot. nr 164 (1854). —
-SALT, n. engelskt salt, bittersalt. Wallerius ChemPhys. II. 1—2: 145 (1765). Lindgren Läkem. (1902). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content