publicerad: 2015
fena
fena
substantiv
~n fenor 1 ett styrorgan på fiskar; fenköl2 vara fena (på ngt) vara mycket duktig – Alla sammansättn. med fen- hör till fena 1.
Singular | |
---|---|
en fena | obestämd form |
en fenas | obestämd form genitiv |
fenan | bestämd form |
fenans | bestämd form genitiv |
Plural | |
fenor | obestämd form |
fenors | obestämd form genitiv |
fenorna | bestämd form |
fenornas | bestämd form genitiv |