publicerad: 2015
högtryck
hög|tryck
substantiv
~et; pl. ~ • högt lufttryck särsk. med tanke på vädret: ett mäktigt högtryck; arbeta för högtryck arbeta intensivt
Singular | |
---|---|
ett högtryck | obestämd form |
ett högtrycks | obestämd form genitiv |
högtrycket | bestämd form |
högtryckets | bestämd form genitiv |
Plural | |
högtryck | obestämd form |
högtrycks | obestämd form genitiv |
högtrycken | bestämd form |
högtryckens | bestämd form genitiv |