publicerad: 2015
kon
kon
substantiv
~en ~er • en geometrisk kropp med cirkulär basyta och mantelyta som uppåt smalnar av till en spets
Singular | |
---|---|
en kon | obestämd form |
en kons | obestämd form genitiv |
konen | bestämd form |
konens | bestämd form genitiv |
Plural | |
koner | obestämd form |
koners | obestämd form genitiv |
konerna | bestämd form |
konernas | bestämd form genitiv |