publicerad: 2015
påse
påse
substantiv
~n påsar • en påse godis; påsar under ögonen; slå sina påsar ihop slå sig samman; gifta sig
Singular | |
---|---|
en påse | obestämd form |
en påses | obestämd form genitiv |
påsen | bestämd form |
påsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
påsar | obestämd form |
påsars | obestämd form genitiv |
påsarna | bestämd form |
påsarnas | bestämd form genitiv |