publicerad: 2015
projektil
pro·jekt·il
[‑∫ekti´l el. ‑jekti´l]
substantiv
~en ~er • föremål som slungas el. skjuts i väg t.ex. (kanon)kula
Singular | |
---|---|
en projektil | obestämd form |
en projektils | obestämd form genitiv |
projektilen | bestämd form |
projektilens | bestämd form genitiv |
Plural | |
projektiler | obestämd form |
projektilers | obestämd form genitiv |
projektilerna | bestämd form |
projektilernas | bestämd form genitiv |