publicerad: 2021  
1om
subjunktion
[åm´]
1 givet den förut­sättningen att något är el. blir fallet
om han kommer, så går jag; om vi inte passar oss, kommer räntorna att stiga
äv. beträffande redan in­träffat möjligt till­stånd el. skeende skulle den förut­sättningen före­ligga att
det såg ut som om hon var illa skadad; han upp­trädde som om han vore diktator
äv. som in­ledning till önske­satser
om hon vore här än­då!
äv. i absolut konstruktion, för att ut­trycka entusiastiskt in­stämmande eller dylikt
Vill du följa med? – Om!
efter många om och men efter mycket krångelefter många om och men kunde de nya hyres­husen börja byggas
inga om och men! inga in­vändningar!inga om och men, gå och lägg er nu ungar!
om inte om (hade) varit förut­satt att inte just det hindret hade funnitsom inte om hade varit hade hon kunnat bli vår nya stats­minister
om ock se ock
om än se än
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska um, om; av om­diskuterat urspr.
2 huruvida anv. som in­ledning till fråge­bi­satser
vi undrade om han skulle hinna med allt; jag vet inte om hon kommer
belagt sedan 1320–50 En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga
2om
preposition
[åm´]
1 med position i (mer eller mindre sluten) krets runt något före­mål eller dylikt
hon hade bara en tunn scarf om halsen; han hade ett smutsigt bandage om foten
äv. med före­ställning om ömse­sidighet i (god­tycklig) position bland en (större) mängd platser, före­mål etc.
passagerarna kastades om var­andra i bussen; allt låg huller om buller; ungdomarna gick par om par
om vart­annat se varannan
vara om sig och kring sig ständigt försöka ut­vinna (små) för­delarhan är väldigt om sig och kring sig och försöker all­tid göra så många av­drag som möjligt i deklarationen
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Ytterselö, Södermanland); runform um, fornsvenska um, om; gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. amb´-, i t.ex. ambulans, grek. amfi-, i t.ex. amfiteater
2 i position i riktning runt viss punkt el. visst om­råde
bilen står all­deles om hörnet
vanligen försvagat utan någon före­ställning om krökning eller dylikt i position i en riktning vidare från
väster om staden; till höger om sängen stod en byrå
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 under loppet av den tids­period som fram­går av samman­hanget
två gånger om dagen; han sover gott om nätterna; vi hälsar på var­andra en gång om året
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
4 efter förlöpandet av viss tids­period
vi ses om en vecka; boken kommer ut om några månader
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
5 med beskrivande av visst inne­håll, ämne etc.
en roman som handlar om en ung mans ut­veckling; filmen om den store ton­sättarens liv; en visa om rosor och näkter­galar; en bok om skatteplanering; det finns många anekdoter om professor NN
äv. något ut­vidgat
på senare år handlade hans liv mest om pengar
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
6 i frågan som har (direkt) att göra med det aktuella ämnet
beslutet om att av­kriminalisera trafikförseelser; ett förslag om betyg från års­kurs 6
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
7 med in­riktning på visst mål eller dylikt
bråka om små­saker; slå vad om något; rösta om ordförandeskapet; vara med och kämpa om guld­medaljerna
äv. i vissa ut­tryck med in­gående i viss upp­levelse eller dylikt
vara med om något spännande
äv. försvagat, för att an­ge något som är före­mål för verksamhet med av­seende på
tveka om riktningen
belagt sedan 1344 stadga utfärdad av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)
8 till för­mån för den före­teelse som fram­går av samman­hanget
vårda sig om sitt ut­seende
belagt sedan 1420–50 Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)
9 av en storlek som upp­går till ett värde som fram­går av samman­hanget
en lägenhet om 106 kvadrat­meter; en kaffeservis om 32 delar
belagt sedan mitten av 1300-talet Östgöta-Lagen
3om
adverb
[åm´]
1 i (båg­formad) bana förbi i samma riktning som något an­givet rörligt före­mål eller dylikt
han körde om på rak­sträckan
äv. ömse­sidigt
de gick om var­andra i vimlet
äv. ut­vidgat med ton­vikt på passerandet
han fick upp­leva att många som var yngre gick om honom i karriären
belagt sedan ca 1585; se ur­sprung till 2om!!
2 vanligen i konstruktion med verbetvända i bana som över­går till mot­satt riktning i förhållande till den aktuella
de vände om innan de nått halv­vägs; vända om i dörren
äv. för att an­ge mot­satt läge i sammansättn.
(en) om­vänd (hand)
belagt sedan ca 1500 Josua bok, Domare boken
3 på många, (tämligen) jämnt fördelade platser in­om visst om­råde etc.
runt om i landet
belagt sedan 1897
4 med förändrande eller förnyande resultat i förhållande till det före­gående, ofta med bi­betydelse av förbättring
måla om i hallen; klä om till mid­dagen; göra om försöket; han har arbetat om boken helt och hållet
äv. med upp­repat ut­förande av samma handling eller dylikt
spela om hela stycket från början
om och om igen med täta upp­repningarradio­kanalen är känd för att spela samma låtar om och om igen
belagt sedan 1554
5 i vissa ut­tryck med beskrivande (av något)
vill du inte tala om var­för du gråter?
belagt sedan 1815
6 till för­mån (för någon eller något)
sköta om sin lilla trädgårdstäppa; han bryr sig om vad som händer ute i världen
belagt sedan 1477 Skrå-Ordningar