publicerad: 2021
1ovan
adverb
1
vid eller på nivån högre upp
○
äv. i substantivisk användning, särskilt om himmelriket
en röst från ovan
(som) en skänk från ovan
se
skänk
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen);
fornsvenska ovan 'ovanifrån; ovanpå'; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med
1över!!
2
i det tidigare i en text eller dylikt
MOTSATS
1nedan 2
se bilden ovan; detta kan jämföras med tabell 2 ovan
belagt sedan 1644
2ovan
preposition
●
i läget ovanför något
en ort ovan polcirkeln; båten fick en skada strax ovan vattenlinjen; parkeringsplatser ovan jord
belagt sedan mitten av 1300-talet (Bjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen));
fornsvenska ovan 'ovanpå; över; bortom'; samma ord som
1ovan!!
3ovan
ovant ovana
o|van
adjektiv
●
som bara ett fåtal gånger utfört viss typ av handling eller varit med om viss typ av händelse och därför inte klarar av el. uthärdar den så bra
ovan (för någon)
sjöovan; stridsovan
ovan (vid någon/något/att+verb/sats)
ovan (vid någon)
ovan (vid något)
ovan (vid sats)
ovan (vid att+verb)
ovan (att+verb/sats)
ovan (sats)
ovan (att+verb)
en ovan bilförare; hon var ovan vid att hålla tal
○
äv. med konstruktionsväxling
som man inte har erfarenhet av
hon måste lära sig att ta nya och ovana initiativ; han sprang en för honom ovan distans
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga);
fornsvenska ovan