publicerad: 2021  
1ovan
adverb
`-]
1 vid eller på nivån högre upp
äv. i substantivisk an­vändning, sär­skilt om himmel­riket
en röst från ovan
(som) en skänk från ovan se skänk
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska ovan 'ovan­ifrån; ovan­på'; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med 1över!!
2 i det tidigare i en text eller dylikt
MOTSATS 1nedan 2
se bilden ovan; detta kan jäm­föras med tabell 2 ovan
belagt sedan 1644
2ovan
preposition
`-]
i läget ovan­för något
en ort ovan pol­cirkeln; båten fick en skada strax ovan vatten­linjen; parkerings­platser ovan jord
belagt sedan mitten av 1300-talet (Bjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen)); fornsvenska ovan 'ovan­på; över; bort­om'; samma ord som 1ovan!!
3ovan ovant ovana
o|­van
adjektiv
o`vanlångt a
som bara ett få­tal gånger ut­fört viss typ av handling eller varit med om viss typ av händelse och där­för inte klarar av el. ut­härdar den så bra
sjöovan; stridsovan
ovan (vid någon/något/att+verb/sats)
ovan (vid någon)
ovan (vid något)
ovan (vid sats)
ovan (vid att+verb)
ovan (att+verb/sats)
ovan (sats)
ovan (att+verb)
ovan (för någon)
en ovan bil­förare; hon var ovan vid att hålla tal
äv. med konstruktions­växling som man inte har erfarenhet av
hon måste lära sig att ta nya och ovana initiativ; han sprang en för honom ovan distans
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska ovan