publicerad: 2021
högtryck
högtrycket, plural högtryck, bestämd plural högtrycken
hög|tryck·et
substantiv
1
område i atmosfären där lufttrycket är väsentligt högre än i omgivningen vanligen med stabil väderlek som följd
JFR
lågtryck
(för) högtryck
under natten förstärks ett högtryck över södra Östersjön; högtrycket över Skandinavien börjar försvagas; ett mäktigt högtryck med centrum över Skottland rör sig österut
○
äv. abstraktare
högt lufttryck
goda nyheter för semesterfirarna – fortsatt högtryck
○
äv. allmännare
högt gastryck
högtrycksdäck; högtrycksturbin; högtrycksångpanna
○
äv. bildligt för att uttrycka att alla krafter el. resurser sätts in för att uppnå något mål
jobba för högtryck; på departementet arbetades det för högtryck med budgetpropositionen; landets ekonomi går för högtryck
belagt sedan 1921