publicerad: 2021  
penna pennan pennor
penn·an
substantiv
penn`a
1 ett redskap att skriva för hand eller rita med bestående av ett stift, en kula eller dylikt jämte lång­sträckt in­fattning el. skaft
pennfodral; pennskrin; pennställ; blyertspenna; bläckpenna; färgpenna; kulspetspenna; reklampenna; rödpenna
vässa pennan; fatta pennan och börja skriva; har du papper och penna till hands?
ofta mer el. mindre bildligt, spec. med tanke på arten el. kvalitén av någons skrivande el. ritande
det är NN som har fört pennan, det märks på stilen; hans penna trollade fram ett vackert landskap; få författare kan leva av sin penna
spec. äv. om skrivande person
tidningens främsta pennor
ha en vass penna skriva skickligt och dräpandehon har en vass penna och är en läs­värd litteratur­kritiker
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek); fornsvenska pänne; av lat. penn´a 'fjäder; fjäderpenna; penna'
2 kraftigare fågel­fjäder
stjärtpenna; vingpenna
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (i sms.; (Latinskt-svenskt glossarium))