publicerad: 2021
tjock
tjockt tjocka
adjektiv
[çåk´] 
1
som har stor utsträckning i en riktning som är vinkelrät mot längd (eller höjd) och bredd vanligen om massivt föremål (el. massiv del av föremål)
en tjock mur; en tjock madrass; en tjock tröja; en tjock bok; ett tjockt snötäcke
○
äv. om mer el. mindre runda föremål
som har kraftigt tilltagen genomskärning
ekens tjocka stam; hennes mage började bli tjock nu i sjätte månaden
○
äv. neutralt dimensionsangivande
som har viss angiven tjocklek
muren var nästan en meter tjock
○
spec. om person
tjock och glad; han blev tjock och orörlig på äldre dagar
ha tjock hud
se
hud
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser);
fornsvenska þiukker, thiokker; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr.
2
som gör ett kompakt och svårgenomträngligt intryck spec. om något som växer tätt
MOTSATS
tunn 2
det tjocka gräset; hennes tjocka härliga hår
○
spec. äv. om luft och företeelser i samband med den
luften var tjock av cigarrök; tjock dimma
○
äv. om hals, röst eller dylikt som påverkas av att luftpassagen inte är helt fri (och om person, med tanke på detta)
halsen kändes fortfarande tjock efter förkylningen; rösten var tjock av gråt; han var tjock i halsen
○
äv. bildligt, i uttryck som anger stor mängd av något
det var tjockt med folk i stan; han har tjockt med pengar
(hela) tjocka släkten
se
släkt
belagt sedan 1400–25
Heliga Birgittas uppenbarelser
