SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFLÄGEN, adj.; n. o. adv. -get; -gne, -gna; -gnare.
Ordformer
(-legen (-legne osv.) Mandata Sigismundi Y 1 a (1596); Rudbeck Atl. 3: 160 (1698) osv.)
Etymologi
[jfr nor. avlegen; jfr äfv. t. abgelegen, entlegen]
(†) = AFLÄGSEN, adj.2 1.
a) om ort l. föremål o. d.
α) = AFLÄGSEN 1 a α. Rudbeckius Kon. reg. 10 (1614). Vppå aflägne Ohrter. Sjöl. Inl. A 2 b (1667). (Basiliskerna) antreffas .. i aflegne trånge Wråår och Wincklar. Rel. cur. 255 (1682). Ther hon (dvs. kyrkan) aflägen är. Kyrkol. 2: 13 (1686). Platser, som äro aflägne ifrån kiärr. Berch 80 (1747). Från aflägnaste land. Dalin Vitt. 6: 211 (1760). När man skärpa vill sin syn / Att skönja äfven det aflägnaste. Atterbom LÖ 2: 302 (1827, 1854).
β) = AFLÄGSEN 1 a β. Twenne Konungerijker så wijdt afflegne. Mandata Sigismundi Y 1 a (1596). Länen äre någet vidt aflägne och åtskilde. Gustaf II Adolf i Oxenst. brefv. 1: 284 (1625).
γ) = AFLÄGSEN 1 a γ. Så långt som närmeste Köpstadh ifrån Bonden är afflägen. Mandat 17 Maj 1622, s. A 3 a. Dette konungarijket (dvs. Sverige) synes .. wara Påwen .. widt afläget. Gustaf II Adolf 621 (ur redogör. för ett 1624 hållet tal); jfr α. Begge desse styckens .. (medel-)punkter äro lika långt aflägne ifrån (en viss punkt). Triewald Förel. 1: 221 (1728, 1735). Sillén i VetANH 3: 180 (1782). (Athens) krukmakar-arbeten .. skeppades till långt aflägna länder. Palmblad Fornk. 2: 276 (1844). jfr: Fierran aflegne Seglationer. Schroderus Uss. A 4 b (1626).
b) oeg., om person. Tegel G. I:s hist. 2: 261 (1622). Räknandes dem (dvs. de skattebönder) för aflägne, som boo uthom mijlen. RARP V. 1: 51 (1652). De Aflägnare. Tågordning 5 Febr. 1689, s. A 1 b. — The widt aflägne, som ärna sig .. til Söndagz Predikan. Kyrkol. 2: 7 (1686); jfr Bælter Cerem. 312 (1762).
Jfr VIDT-AFLÄGEN samt AFBELÄGEN, AFGELÄGEN, AFLIGGA, AFLÄGSE(N).
Spoiler title
Spoiler content