MOTORISERA mω1tωrise4ra l. mωt1-, l. -to- l. -tå-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. motorisieren, eng. motorize, fr. motoriser; avledn. av MOTOR]
förse (fordon, redskap o. d.) med motor(er); utrusta l. förse (industri, lantbruk, trafik o. d.) med motordrivna arbetsmaskiner l. transportmedel o. dyl. ss. ersättare för dragare, ångkraft, vattenkraft o. d.; lägga om (driften av ngt) till drift med (elektriska) motorer. 2NF 34: Suppl. 308 (1922). Motoriserat artilleri. SvFörsv. 1926, nr 2, s. 26. Skånska trängkåren .. skall nu motoriseras. SDS 1929, nr 234, s. 5. Plan att motorisera snälltågsdriften i hela landet. SvD(A) 1931, nr 334, s. 5 (i rubrik). Fiskeriets motorisering. TurÅ 1931, s. 180. — särsk. (mera tillf.) bildl., övergående i bet.: mekanisera. Folkbildningen håller på att motoriseras, den blir själlös och så kallat ”effektiv”. Blomberg LandLåg. 110 (1930).
