SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1951  
OSMOS osmå4s, r. (l. f.); best. -en.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. osmose; utlöst ur ssgrna ENDOSMOS o. EXOSMOS]
naturv. om den art av diffusion (se d. o. 2) som äger rum genom en membran; vanl. om dylik diffusion genom en halvgenomtränglig (semipermeabel) membran; ngn gg äv. bildl. Keyser Kemien 1: 269 (1869). Andræ Söderblom 106 (1931; bildl.). Starck Kemi 310 (1931).
Avledn.: OSMOTISK, adj. [jfr t. osmotisch, eng. osmotic, fr. osmotique] naturv. som består i l. sker gm l. beror av l. har avseende på osmos. Keyser Kemien 3: 120 (1876). De osmotiska bildningarna (hos växter). NoK 100: 296 (1931). särsk. i uttr. osmotiskt tryck, hos en i slutet kärl befintlig lösning som skiljes från ett lösningsmedel (l. en annan lösning) gm en halvgenomtränglig membran: det inre övertryck som uppstått i kärlet, då osmos icke längre äger rum; äv. om det slags tryck hos en lösning som utövas (mot en membran) av de lösta molekylerna l. partiklarna (o. som, när osmosen upphör, är likvärdigt med det nämnda inre övertrycket); äv. bildl. ÖfversVetAFörh. 1887, s. 405. Ymer 1907, s. 139. SvD(A) 1933, nr 21, s. 4 (bildl.).
Spoiler title
Spoiler content