SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÖLAKAN rø3~la2kan l. 320 l. 4~10 l. 400 l. RÖLLAKAN röl3a2kan l. 410 l. 400, äv. (numera föga br.) RÖDLAKAN rø3d~la2kan l. 4~10 l. 400, förr äv. RYLAKAN, n. (KultHFKonstslöjdutst. 1897, s. 16, osv.), äv. r. (Collin FlamskFinnv. 1 (1892), Cyrus HbVävn. 172 (1949)); best. -et resp. -en.
Ordformer
(rylakan 1795. rödlakan 1795—1961. rölagen (röö-) 1709—1775. rölakan 1721 osv. röllakan 1925 osv.)
Etymologi
[fsv. ryglakan, röglakan, äv. ryglaka, vävnad använd på ryggstöd l. vägg bakom säte, väggbonad; jfr d. rylagen, rölakan; av mlt. ruggelaken, av fsax. hruggilakan, båda med bet.: vävnad använd på ryggstöd o. d., av hruggi, rygg (se RYGG), o. lakan, vävnad, duk (se LAKAN); jfr mht. rückelachen, ruclachen, t. rücklaken, samtliga med bet.: vävnad använd på ryggstöd o. d.; jfr äv. t. rückenteppich, fr. dossier, mlat. dorsale, alla med bet.: vävnad använd på ryggstöd o. d.; formen rödlakan beror på anslutning till RÖD, adj.]
tvåskaftad (allmoge)vävnad av gobelängtyp, vävd i geometriska mönster på liggande varp med inslag som trädes in för hand (snärjes) så att olika färgfält sammanbindas gm att mötande inslagstrådar trädas om varandra; äv. koll.; äv. mera abstr., om ifrågavarande vävnadssätt. SvFolklTextilk. 1: 12 (cit. fr. 1709). Rödlakan .. utföres helt och hållet med fingrarne utan inslag med skyttel. QvinlHemsl. 57 (1880). Åkdyna väfd till ena hälften i rödlakan, den andra .. i rosengång. Nilsson HallMus. 74 (1902). Röllakan och flamska vävnader utställdes från Malmöhus län. SvSlöjdFÅb. 1927, s. 75. Dukagång, röllakan och krabbasnår äro typiska både för Skåne, Halland och Blekinge. SvKulturb. 7—8: 36 (1931). Norsk rölakan. Cyrus HbVävn. 172 (1949). jfr: På grund av stigningen i mönstret (i en flamsk bänkdyna) kan man förmoda, att det ursprungligen tänkts som ”rygglakan” eller väggdrätt. TextBildv. 20 (1925). — jfr VIGG-RÖLAKAN.
Ssgr: A (mera tillf.): RÖLAKAN-MATTA, -TEKNIK, se B.
B: RÖLAKANS-BINDNING. vävn. sammanbindning mellan olika färgfält i rölakan, utmärkt av att mötande mönstertrådar trädas om varandra. SvSlöjdFT 1914, s. 9. —
-BONAD. bonad (se d. o. d) av rölakan. SvSlöjdFT 1923, s. 122. —
-BÅRD. jfr -bonad. Henschen SvVävn. 23 (1949). —
-KUDDE. jfr -bonad. Block Vävb. 128 (1939). —
-MATTA, r. l. f. (rölakan- 1932 osv. rölakans- 1897 osv.) jfr matta, sbst.1 1, o. -bonad. KultHFKonstslöjdutst. 1897, s. 15. —
-METOD. tillvärkningsmetod för rölakan. PT 1906, nr 262, s. 3. —
-MÖNSTER. mönster utmärkande för rölakan. Fatab. 1930, s. 229. —
-MÖNSTRING. konkret, = -mönster. Form 1952, s. 136. —
-SKÄRM. jfr -bonad. KultHFKonstslöjdutst. 1897, s. 14. —
-SNÄRJNING. vävn. om vävnadssätt utmärkande för rölakan o. kännetecknat av att inslaget trädes in för hand i varpen o. av att de mötande inslagen trädas om varandra; äv. = -bindning. Cyrus HbVävn. 171 (1949). —
-TEKNIK. (rölakan- 1949 osv. rölakans- 1886 osv.) tillvägagångssätt vid framställning av rölakan. Karlin Konstsl. 10 (1886). —
-TÄCKE. jfr -bonad. Karlin Konstsl. 11 (1886). —
-VÄV. jfr rölakan. QvinlHemsl. 59 (1880). —
-VÄVNAD. i sht konkret. Karlin Konstsl. 15 (1886; konkret).
Spoiler title
Spoiler content