a) i uttr. stå i sur, om deg: stå för att jäsa medelst surdeg; jfr SUR, adj. 2(b). Sker (tillredningen av degen) i 4 tråg, så tages dertil 16 Lisp. surdeg .. och deles sedan til en fierdedel på hwart tråg, samt står i sur öfwer natten. PH 6: 3665 (1761).
b) om sur (se SUR, adj. 2 c) vätska l. sur (se SUR, adj. 2 c) jäsning, i uttr. lägga l. nedlägga ngt (ut)i sur, lägga ngt i blöt (se BLÖT, sbst.) i sur lösning. Till Fåhr, Hammel och wildtz nedläggande uti Sur, är förbrukat 10 3⁄4 k(anna) ättika. HovförtärSthm 31⁄12 1761. (Till)diverse kiött Persedlars i Sur Läggiande .. Ättika. Därs. 29⁄1 1766.
3) [utgående från SUR, adj. 3 e] (i vissa trakter) om leken datt (se DATT, sbst.1)l. tafatt (se FATT, oböjl. ord 1 b) l. pjätt (se PJÄTT, sbst.2 2). Kom, så leker vi sur, ropade Anna-Greta. Väring Frost. 183(1926). (På gatan) spelade vi brännboll och långboll på kvällarna, lekte kurragömma och ”sur” och många andra lekar. TurÅ 1969, s. 146.jfr STEN-SUR.
4) (†) motsv. SUR, adj. 3; om fisk som sticker obehagligt; ss. senare led i ssgn GADD-SUR.
Ssgr (†): (2 b) SUR-STAMP. om ett vid framställning av svavel ur svavelkis enligt ä. metod använt järnkärl för uppsamling av ett råsvavel som bl. a. innehåller svavelsyrlighet. Rinman 2: 913 (1789). Möller(1807). —
SAOB
