SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2010  
TÄCKAD, adj.
Etymologi
[sannol. avledn. av TÄCKE (jfr SVANSAD m. fl.), möjl. med ngn påverkan från TÄCKA, v.1]
(†) om djur: som är försedd med täcke. (I Danmark var nötkreaturen) allmänt, der de gingo tjudrade ute på marken, täckade till skydd mot regn och blåst. UtsädT 1896, s. 68. Hästarne .. hade, väl täckade och ombonade, redan en stund väntat på sina ryttare. GHT 13 ⁄ 4 1897, s. 3. Bohm Husdj. 81 (1902).
Spoiler title
Spoiler content