publicerad: 2010
TÄCKE täk3e2, n.; best. -et; pl. -en (äv. att hänföra till. sg. täcken, Fatab. 1907, s. 82 (1529) osv.) ((†) = FörtHertJohLösegend. 1563, s. 53 (: fote täcke), BoupptRasbo 1764 (: bänk täcke); -er KlädkamRSthm 1560 E, s. 9 a (: tornertekier), KlädkamRSthm 1752 A, s. 339 (: Puke täckerne)); förr äv. TÄCKEN, n. (OPetri Tb. 166 (1527), VDVisitP 1684, s. 463) l. m. l. f. (HH 1: 24 (1543: Senge täken), Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 142 (i handl. fr. 1554: Rijdz täckenn)); best. -et; pl. = (se ovan) l. -er (äv. att hänföra till sg. täckene, InventSkultuna 19 ⁄ 1 1577, GripshR 1595, s. 173 (: Rÿsse täkener)) l. TÄCKENE, n.; best. -et; pl. = (TullbSthm 9 ⁄ 8 1560, Schroderus Os. 2: 188 (1635)) l. -er (se ovan) l. -en (VDVisitP 1682, s. 402, HovFörtärSthm 1753 A, s. 328 (: Puktäckenen)).
Ordformer
(tacke 1779 (: båck-Tacke). teckie (-ch-) 1560 (: Senge teckiena)–1681 (: smorläder teckie). tekan (-nn) 1547 (: Rysse tekan)–1556. teke 1561 (: Rosth teker)–1673. teken, sg. (-nn) 1547 (: Rysse teken)–1626 (: Stolteken). teken, pl. (-kn) 1546 (: Rysse teken)–1640 (: sengeteken). tekier, pl. 1560 (: tornertekier). theckienne 1588. täck 1621 (i rim). täcke (te-, -ch-, -kk-) 1548 (: Sadell tecke) osv. täcken, sg. (te-, -enn, -in) 1554 (: Rijdz täckenn)–1737. täcken, pl. (te-, -ch-, -in, -nn) 1539 osv. täckene (te-, -nn-) 1583 (: Sänge täckenne)–1753 (: Puktäckenen). täckie 1551 (: tafftztäckie)–c. 1740. täkan 1529 (: Rydzse Täkan)–1540. täkane, pl. 1579. täke 1587 (: kopp(ar) täkett)–1673 (: Sängetäke). täken, sg. (th-, -ää-, -æ-, -enn, -in) 1527–1660. täken, pl. (th-, -ää-, -enn, -inn, -än) 1541–1640. täkene (-nn-) 1560–1635. täkenet, sg. best. 1541. täkien 1634)
Etymologi
[jfr fsv. forthäkke, n., sadeltäcke, av mlt. vordecke, täcke m. m.; till TÄCKA, v.1, under påverkan av t. decke, täcke, lock, av fht. decchi, besläktat med fht. dah, tak (se TAK, sbst.3); fsv. thäkan, n., täcke, matta, d. dækken o. formerna tecken, täken är lån av mlt. deken, dets., av dekene, dets. (varav formen täckene), av fsax. thecina, täcke, tak, besläktat med feng. þæc (se TAK, sbst.3). — Jfr TÄCKAD]
1) föremål av textil l. skinn o. d. avsett att täcka o. därigm skydda l. värma l. pryda o. d. ngn l. ngt.
a) ss. sängkläder avsett l. använt (på olika sätt förfärdigat) större, tjockt tygstycke l. skinnfäll l. (o. numera vanl.) dubbelt (stickat (se STICKA, v.2 2)) tygstycke med mellanliggande stoppning av vadd l. dun l. konstfiber o. d. Den sjuka ligger ovanpå täcket. Hon fick ett vadderat täcke av siden. Jt ørnagat, jt hwit tækin. OPetri Tb. 166 (1527). Sängen är förtrång så at intet offuer är, och täkenet så stackot, at man moste krympa sigh ther vnder. Jes. 28: 20 (Bib. 1541). Hann hade funnet them både liggendes vti eenn sængh vnder eth täkenn, honom i skiortenn och henne i særckenn. 3SthmTb. 1: 174 (1593). Wi (bör) ej hafwa mycket täta täcken på wåra sängar, såsom dunbäddar och skinnfällar, utan sådana, som transpiration kan gå ut igenom. Linné Diet. 2: 36 (c. 1750). Vill ni helst krypa ned under täcket igen och komma undan allt det tunga och besvärliga som en dag för med sig. Zetterström VärldHj. 63 (1942). Han kastade av sig täcket och det fuktiga lakanet, som var hopvridet till en tarm, satte de blytunga fötterna på golvet och reste sig vacklande. Malmberg StyckVäg 214 (1950). Vi sade godnatt och jag lade på och sprang in i sovrummet igen och kröp upp i sängen. Farmor lade täcket om mig. Rådström Mån. 61 (1989). — jfr BRUD-, DAMAST-, DUN-, LAPP-, NOPPA-, PARAD-, SIDEN-, SLARV-, STICK-, STJÄRN-, STOPP-, SÄNG-, TRAS-TÄCKE m. fl. — särsk. i mer l. mindre bildl. uttr., om ngt som döljer l. gömmer l. hemlighåller ngt l. ngn; särsk. (o. i sht) i sådana uttr. anspelande på hemligt samförstånd o. d. som spela under täcket l. ett l. samma täcke (med ngn) (se SPELA, v.1 8 b ε γ'), förr äv. [jfr SPELA, v.1 8 b ε γ'] ligga under täcket l. ett täcke med ngn. LReg. 242 (1648). (Han hade) henne försäkrat, att de lågo under ett täcke, och att det således wore lika mycket, åt hwem af dem bägge hon brefwet lefwererade. Runius (SVS) 3: 83 (1709). All hen(n)es ståt och prackt syntes mig endast wara en larw och ett täcke, öfwer det innerlige agg, som hennes wankelmodige hierta plågade. Kling Spect. K 1 b (1735). Hjelp mig dra täcket bort af Split och Agg och Twång, Och wisa Kungars fel och wäldens undergång. Dalin Vitt. II. 5: 10 (1755). Slutligen lade åren sitt skylande täcke också öfver den historien. Rönnberg Brovakt. 93 (1904). jfr SKAM-TÄCKE.
b) om vävnad o. d. avsedd för l. använd till skydd l. beklädnad l. överdrag l. prydnad o. d. Servicehundar har gult täcke. Täcken ther man vppå sitter. Hes. 27: 20 (Bib. 1541). Hustru Bänckta germundz i åkarp .. (har) giffuit till kyrckian ett Täkin .. och är samma Täkin lagt på altaret. KyrkohÅ 1902, MoA. s. 63 (1579). At then Båår, på hwilken then Romerske Påfwens Lekamen bärs til thenna Grafwa, skal icke medh någet Täkene öfwerskylas. Schroderus Os. 2: 188 (1635). Ett Fuhrubordh, Medh ett brandguhlt Tubins täckie .. Tecket ähr lagdt medh allehanda fergor sydde Silkesblomor. Karlson EBraheHem 92 (i handl. fr. c. 1672). Täkkena lägges på hästarna när de stå stilla. KKD 10: 241 (1702). Lähnstohlar med grönt täcke och synad på. ÅgerupArk. Bouppt. 1751. — jfr ALTAR-, BORDS-, BÅR-, FLUG-, GRAV-, HJÄLM-, HÄST-, KUSK-, RES-, SADEL-, SAMMETS-, SORG-, STOLS-, TORNER-TÄCKE m. fl.
c) (†) om vävnad avsedd att hängande (l. liggande) täcka l. avskilja l. pryda ngt, gobeläng l. tapet l. ridå l. matta o. d. Fatab. 1907, s. 82 (1529). Tillåten mig, mine Herrar, at jag drager täcket igen, öfver en så obehagelig tafla. Carleson ÅmVetA 1750, s. 15. Femte Acten .. När täcket updrages, visar sig Penelope sittande i djupa och sorgliga tankar och Euryclée stående vid hennes stol. GFGyllenborg Vitt. 3: 220 (1791, 1797). I ett pragtfullt rum, af rikt utstickade täcken / Smyckadt kring väggar och golf, låg Novgorods Furste. Stagnelius (SVS) 3: 84 (1817). Täckenlister omkring 3 kvarter breda vävdes på 1500-talet som bårder till tapeterna – täckena. TextBildv. 20 (1925). — jfr FÖR-, RÖLAKANS-TÄCKE m. fl.
2) (†) tak; äv. om takbeläggning l. takliknande överbyggnad. Till M. Willam om täckett i Winther Salenn, Jtem om Plåther som Torffuesundz bygningh schall täckes med. HB 1: 227 (1580). Jagh .. på mitt huus vidh Sundbyholm uti denne sommar haffver låtit arbeta, uti dett intent att låta dett innan tillstundande vinter komma under täcke. OxBr. 10: 155 (1648). Port för gårdet medh täcke öf(ve)r. VDAkt. 1689, nr 774, Syneprot. Stolpar och Skifften äro af gammalt wirke upskrädde, och insatte samt nytt läkte och täcke. VDAkt. 1756, Syneprot. — jfr KOPPAR-, PANEL-, SKUR-, TAK-TÄCKE m. fl.
3) (†) lock (till kärl l. bägare o. d.); jfr TÄCKEL 1. G1R 24: 394 (1554). Ett stoort förgylt och driffuit credentz .. på täcket en beuäpnet man med ett wapn i honden. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 10. När man siudher siööwatn, afryker watnet, och om man itt täcke hafuer öfuer kätilen eller pannan, sätter sigh fuchten ther under. Forsius Phys. 144 (1611). 3 st glass med tecke. BoupptSthm 3 ⁄ 3 1655. Comenius OrbPict. 187 (1682).
4) motsv. TÄCKA, v.1 3, med anslutning till 1: täckande l. skyddande skikt; lager; förr äv.: hinna o. d. (jfr BETÄCKNING 1 b β). Helsingius Ii 8 a (1587). At på sommar winter följer, / Med täcke hwit och kalt som marken öfwerhöljer. Hesselius FruentSp. 120 (c. 1710). Huden är sammanväfd af senor, nerver, ådror och pulsådror til et tjockt och spänstigt täcke (integumentum). VetAH 1748, s. 11. Då åkern skall hvila, bör han ej läggas naken, för att brännas af solen, utan – befriad från plöjning – beklädas med ett tjockt täcke af perennerande gräsarter. QLm. 3: 28 (1833). Lager av sand och mo med eller utan ett täcke av lera. Selander LevLandsk. 40 (1955). Täcke till fiskblock. GbgP 13 ⁄ 11 1991, s. 48. — jfr BARR-, GRÄS-, IS-, JORD-, MARK-, MOLN-, SKOGS-, SLAGG-, SNÖ-, TORV-TÄCKE m. fl.
Ssgr (i allm. till 1 a): A: TÄCK-BYXA. byxa (av vadderat tyg påminnande om täcke) som bärs utanpå annan byxa; i sht i pl. Bättre än långkalsonger är täckbyxor. Med delbart blixtlås i båda sidorna. DN(A) 5 ⁄ 2 1966, s. 13. —
-BÅGE. (täck- 1824 osv. täcke- 1780–1836) stickbåge (se stick-båge, sbst.2) använd i sht vid stickning (se sticka, v.2 2) av sängtäcken l. överkast o. d. BoupptVäxjö 1780. En stor täckbåge sattes upp i salen, det skulle stickas flera täcken och stubbar åt alla kvinnfolken. Humble Hemm. 115 (1903). —
-FODER. (täck- 1838 osv. täcke- 1842–1906) särsk. (förr) om undertyg på sängtäcke; jfr foder, sbst.2 4, -parkum, -tvills. BoupptVäxjö 1838. När vi besinna, att .. ett täcke med godt foder står bra i sex år, då är det lätt att räkna ut, att detta täckefoder har druckit i sig 72 smutsiga lakans gemensamma smuts. Tenow Solidar 2: 96 (1906). —
(1 b) -GJORD. (täck- 1754 osv. täcke- 1667–1756. täckes- 1829–1964) gjord för fasthållande av hästtäcke. BoupptVäxjö 1667, s. 100. Det bruket, att vid sadlingen spänna till täcket med täckgjorden och låta denne sitta qvar, borde vara strängeligen förbudit. KrigVAH 1805, s. 159. —
-JACKA. jacka av vadderat (rutstickat) tyg (påminnande om stickat täcke); jfr -kappa. Naturligtvis finns det en täckjacka till baby … en vit, mjuk, underbart söt med kapuschong 21:75. DN(A) 13 ⁄ 10 1963, s. 6. Hur farlig är täckjackan att ha på sig? Om dess ”uppblåsta” konstruktion kan göra en brand häftig, är det ju desto angelägnare att materialet inte är brandfarligt. ÖgCorr. 16 ⁄ 5 1970, s. 13. —
-KAPPA. jfr -jacka. Våra täckkappor som är eleganta, praktiska, regnsäkra och lätta som fjun är det många, många kunder som prisar. SvD 3 ⁄ 4 1971, s. 12. —
-PARKUM. (tillf.) Täckparkum är en fodervara i 4-skaft fiskbensmönster. Varulex. Beklädn. 141 (1945). —
-STICKERSKA. (förr) kvinna som (yrkesmässigt) stickade (se sticka, v.2 2) sängtäcken. Hon försörjde sig med hårarbete, och när detta tröt gick hon i husen som täckstickerska och linnelagerska. Agrell NorrlG 75 (1899). Textil- och beklädnadsindustri .. Vaddfabriksarbetare, täckstickerskor. YrkesförtArbFörmedl. 58 (1936). —
-STICKNING. textil. jfr sticka, v.2 2. DA 1824, nr 52, Bih. s. 8. Dagen derpå fortsattes lugnt täckstickningen, under det Gabrielle läste högt vid den stora bågen. Bremer Hem. 2: 97 (1839). —
-STOPP. (täck- 1836–1892. täcke- 1896) (†) stoppning till sängtäcke; jfr stopp, sbst.2 II 4. Man skulle noga taga tillvara allt det dam, som föll under väfstolarna, till täckstopp. Knorring Axel 2: 9 (1836). Landsm. XI. 9: 10 (1896). —
-TVILLS l. -TWILLS. (förr) KatalÅhlénHolm 37: 41 (1916). Täcktwills är en appreterad twillsvara som huvudsakligen användes till täckfoder. Varulex. Beklädn. 141 (1945). —
(1 a, b) -TYG. (täck- 1883 osv. täckes- 1964) särsk.: tyg avsett l. använt för täcke. Möbel- och Täcktyger. SmålAlleh. 13 ⁄ 12 1883, s. 4. Hrr Tapetsörer och Sadelmakare! Hos undertecknad finnes ständigt lager af .. Täcktyger. GHT 1895, nr 215 B, s. 2. —
(1 a, b) -VADD. vadd för l. i täcke. NerAlleh. 6 ⁄ 12 1871, s. 4. Vid vattenfallet står en gammal kvarn, där man river trasor för att göra om dem till täckvadd och stoppning i madrasser. TurÅ 1936, s. 161. —
-VAR. (täck- 1950 osv. täcken- 1551. täckens- 1551) om tyg på sängtäcke närmast stoppningen. Kasedune hoffde Bulstrar .. Medt gamble engelske täkens war – 3 st. GripshR 1551.
B (†): TÄCKE-BÅGE, -FODER, -GJORD, se A. —
(3) -GLAS. [jfr t. deckelglas] (täck- c. 1755. täcke- 1584) (†) dryckesglas med (fastsatt) lock. Täcke glass på K: M: Bordh – 12 st Passe glass – 12 st Klare glass – 6 st. TullbSthm 23 ⁄ 6 1584. Schultze Ordb. 1540 (c. 1755). —
(1 a, c) -KLÄDE. (†) kläde l. tygstycke avsett för l. använt till täcke l. hölje o. dyl. (l. att täcka med). Herren Zebaoth skal .. borttleggia swepeklädhet ther all folck medh beswept äro, och täckeklädhet ther alle Hedhningar medh beteckte äro. Jes. 25: 7 (Bib. 1541). När Baiorerne drogo ått finlandh wtficks täckie kläde opå Skuttann Giörlerk – 24 alner. KlädkamRSthm 1581, s. 66 b. Schultze Ordb. 2323 (c. 1755). —
-STOPP, se A.
C († utom i -list): (1 c) TÄCKEN-LIST. (förr) jfr list, sbst.2 2. Flamske täken lister nye huar om 10 allnar – 2 st. GripshInvent. 26 ⁄ 5 1547. TextBildv. 20 (1925). —
-VAR, se A.
D (†): TÄCKENS-VAR, se A.
E (†): TÄCKES-GJORD, -TYG, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content