UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(7 f) UPP-LJUSNA, -ning, förr äv. -LYSNA. ljusna; äv. med obj.: göra ljusare. Lind 2: 962 (1749). De vackra dragen voro allvarsfulla, men uppljusnade lätt. Heidenstam Svensk. 2: 118 (1910). Blankit .. användes till .. uppljusning och efterblekning av vegetabiliska fibrer. HantvB I. 8. 2: 279 (1940). —
(1, 2) -LOCKA. (numera mindre br.) locka upp (ngn ngnstans); särsk. med avs. på hund: locka till sig. LejonkDr. 162 (1688). Man (bör) ihågkomma, att ej gå ifrån grytet förrän man .. upplockat taxarna. Hahr HbJäg. 60 (1865). Hr Cavaignac upplockades genom hr Brisson på talarestolen. SD(L) 1898, nr 598, s. 4. Auerbach (1915). —
(10) -LODA, -ning. (numera mindre br.) gm lodning fastställa djupet i (ett vattenområde); äv. med obj. betecknande djupet. Skogman Eug. 1: 106 (1854). Dock är djupet .. ganska ringa. Det största jag upplodade var 21 m. Sjögren Torneträsk 84 (1909). Det första mera omfattande ekolodningsarbetet i våra farvatten var en detaljerad upplodning av Östersjöns djupaste område mellan Landsort och Gotland. SvGeogrÅb. 1933, s. 127. Östergren (1964).
