publicerad: 2011
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(1) UPP- LANGA, förr äv. -LÅNGA, -ning. (numera bl. tillf.) langa upp (ngt). Watn-balljor sättias i Hållskieppet under Luckorne, där Krutet uplångas. Siöregl. 1741, 2: C 3 b. —
-LAPPA, -ning.
1) (numera bl. tillf.) till 7: gm lappande laga l. reparera (ngt); äv. bildl.; jfr lappa upp 1. ArkliR 1564, avd. 24. Ahnfelt Rääf 185 (1840; bildl.). Extra anslag af 1,000,000, skulle nedläggas på de gamla skeppens upplappande och complettering. ÖgCorr. 1854, nr 1, s. 3.
2) (i sht förr) till 7, i fråga om boktryck o. d.: gm lappning (jfr lappa 2 slutet) jämna till (tryckform o. d.); särsk. ss. vbalsbst. -ning. MeddSlöjdF 1893, s. 98. Vid tryckning af klischéer i bokpress måste man, för att få fram en så god bild af klischéen som möjligt, ”upplappa” densamma. Ambrosiani NordMBokhandtv. 24 (1916). Innan den präglade matrisen placeras i gjutinstrumentet måste den undergå s. k. upplappning, vilken vid kallstereotypering försiggår före och vid varmprägling efter matrisens torkning. HantvB I. 7: 133 (1939).
3) (†) till 11 a: använda (ngt) till lappning; särsk. i uttr. (vara) upplappad på ngt. HSH 37: 13 (1548). (Några säckar) äro endels på andra gamble Säckar uplappade som än ett åhr brukas kunna. HovförtärSthm 1701 A, s. 1122. —
(1) -LASSA, -ning; -are (†, Lind 1: 38 (1749)). (numera mindre br.) lägga upp (ngt) (på fordon l. i stapel o. d.); i p. pf. förr äv. dels om fordon o. d.: lastad, dels (oeg.,) om person belastad (med) (se belasta 1 b slutet). Huru Almogen må bliffwe her effter oplassat för skiutzferder, sedan the haffwe utgiordt sine wisse och owisse utlagor. RA II. 2: 79 (1617). Laitio-släden .. med sängkläder m. m. upplassad af den gamla Lisa. Wacklin Minn. 3: 14 (1845). Emedan höet hoptrampas mest, där upplassningen sker, bör denna verkställas omvexlande från alla sidor. LB 2: 73 (1899). 2NF 36: 413 (1924). —
-LASTA, -ning.
1) till 1, 10: lasta (ngt) (på ngt). Stenfyllningen uplastas. VetAH 1811, s. 89. Bergverksaktiebolaget Freja har erhållit tillstånd att .. vid Luleå uppsätta en större lastkran, för lossning och upplastning af malm. SDS 1900, nr 434, s. 2. De Geer SvNatRiked. 2: 290 (1950).
2) (†) till 1, 10: lossa l. lasta ur (ngt) (från fartyg o. d.); äv. med avs. på fartyg: lasta ur varor o. d. från. GävleDomb. 25 (1631). Lind (1749; med avs. på fartyg). Tackjernet upplastades i Pojo, 2 mil från bruket, dit det med pråmar fördes uppför Karis å. Hultin BergshFinl. 119 (1896). —
(1, 2) -LEDA, -ning. [fsv. uphleda] (numera mindre br.) leda l. föra (ngn l. ngt) upp l. fram; äv. intr., om trappa o. d.: leda upp (till l. från ngt); jfr leda upp 1. Watnet upledes genom floden uti wissa diken och Canaler. König LärdÖfn. 5: 126 (1747). Flerstädes uppleda spiralformiga trappor från första till andra afdelningen. Brunius GotlK 1: 90 (1864). SAOL (1973). —
(11) -LEDSEN. (numera mindre br.) utledsen, som känner leda l. olust; trött på. Geijer Brev 194 (1815). Jag måste bekänna, att jag är synnerligen trött och upledsen vid detta otacksamt bråkiga lif. Stenhammar Riksd. 2: 258 (1841). Östergren (1964). —
(4) -LEGA. (i sht i fackspr.) förhållandet att snö lagt sig uppe på trädgrenar o. d. Vid s. k. upplega, d. v. s. då träd och buskar äro betäckta med snö och rimfrost, ser haren lätt snarorna. Ekman NorrlJakt 163 (1910). —
(7 f) -LENA, -ning. (†) mjuka upp l. lindra l. mildra (ngt); särsk.: tina upp; äv. bildl.; ngn gg äv. abs.; jfr lena upp. Vptöja, vpläna thet som frusit är. Linc. Cc 4 a (1640). Ach söta haf din kiärlek swäller vp, / Han rinner in i anda siäl och kropp, Vplenar och giör hiertans hårdhet blöt. AndelVijs. 112 (c. 1730). (Så) kan med uplenande krydder, baders krampstillande kraft förökas, de tilsammans snörpte kärilen bättre öpnas, och de förhårdnade hinnor upmjukas. Fischerström 1: 295 (1779). Siwertz Sel. 1: 152 (1920). —
(8) -LETA, -ning; -are. [fsv. upleta] leta upp (ngn l. ngt), söka upp; äv.: få tag på, få fram, finna; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl.; förr äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: påhittad, konstruerad. G1R 11: 43 (1536). Af detta alt skönjes nogsamt, at alt hwad som emot osz anbragt är, är aldeles upletadt, och utan fundament. HC11H 2: 61 (1678). Nu .. red Konung Brunsten uth med hundrade Riddare, at upleta Samson. Peringskiöld Wilk. 7 (1715). (Människohjärtat) finnes aldrig ifrigare, at upleta den högsta lycksaligheten, än under en tryckande olycka. Bælter JesuH 3: 198 (1756). Sjelfständighet och heder voro icke att uppleta utanför en trång krets af gammalromare. Rydberg RomD 58 (1877).
Spoiler title
Spoiler content