publicerad: 2015
eter
eter
[e´ter]
substantiv
~n etrar 1 himla- el. världsrymd; tomrum el. i äldre tid tänkt ämne som medium för fortplantning av ljus el. radiovågor; vara ute i etern uppträda i radio el. tv2 ett ämne som förr användes vid nedsövning inför operation e.d.
Singular | |
---|---|
en eter | obestämd form |
en eters | obestämd form genitiv |
etern | bestämd form |
eterns | bestämd form genitiv |
Plural | |
etrar | obestämd form |
etrars | obestämd form genitiv |
etrarna | bestämd form |
etrarnas | bestämd form genitiv |